Sverige behöver tiotusentals nya företagare för att komma ifatt övriga nordiska länder och Europa. Vi kan med enkla åtgärder få tusentals fler entreprenörer med metoder som redan är prövade i Europa med framgång, skriver Jan Rejdnell, serieentreprenör och liberal debattör.
DEBATT | NÄRINGSPOLITIK
Inför skattesubventionerat sparande i småbolagsfonder för olistade bolag och möjligheter att direktinvestera med skatteavdrag.
Sverige har uppvisat en fallande trend beträffande andelen av befolkningen som planerar att starta ett företag inom tre år. Samhället styr allt mer av sitt stöd och uppmuntran till att starta och driva företag till skattedrivna investeringsmyndigheter som Almi och Vinnova.
Effekterna av insatserna är försumbara. Många vill starta nytt företag men få vågar.
Sänkningen av aktiekapitalgränsen till 50 000 kronor gav en liten skjuts i nyföretagandet men åtgärdade inte behovet av risk- och rörelsekapital som saknas i nya bolagsverksamheter. Att en skjuts i nyföretagandet i dag sammanfaller med låga räntor är ingen tillfällighet.
Samtidigt är åldersstrukturen bland landets småföretagare oroväckande hög. Äldst i Europa. Det behövs mellan 30 000 och 60 000 nya entreprenörer och företagare i Sverige för att behålla vår välfärd för små företag skapar arbetstillfällen.
En ny statlig näringspolitik handlar inte om ett stöd från samhället utan hur ett riskkapital kan satsas från privatpersoner och andra mindre företag med hjälp av skattesubventioner.
Sverige behöver tiotusentals nya företagare för att komma ifatt övriga nordiska länder och Europa. Det behövs många nya entreprenörer som skapar arbetstillfällen och tar vara på vårt välstånd. Sverige kan med enkla åtgärder få tusentals fler entreprenörer med metoder som
redan är prövade i Europa med framgång.
• Inför en ny företagsform för enbart småföretag – UB – Utvecklingsbolag
• Inför skattesubventionerat sparande i småbolagsfonder för olistade bolag och möjligheter att direktinvestera med skatteavdrag.
• Gör vd:s fiktiva lön – avdragsgill
I såväl Tyskland (Mini-GmbH) som England (UK Limited) har man prövat mer anpassade bolagsformer för mindre bolag där entreprenören stegvis kan bygga upp ett obeskattat kapital.
Första momsen räknas inte in i skatteunderlaget vilket ger en start för bolaget med bibehållen likviditet. Samhället tycks inte förstå att utgifterna alltid kommer före inkomsterna. I Sverige beskattas företagaren från dag ett. Om man låter bli att ta ut momspengar på de första 300 000
i omsättningen ger man varje företag en vettig start. Det är ett generellt stöd i stället för ovillkorade lån, bidrag etc från samhället. Dessutom är det rättvist för alla företag som startar får ta del av detta. Att endast sänka kapitalkravet för att kunna bilda ett aktiebolag löser inte behovet av risk- och rörelsekapital när ett företag skall arbetas upp.
Om därtill privatpersoner som investerar ett bolag får dra av 30 procent av investeringen i sin deklaration varje år, så kommer fler investerare våga satsa sina beskattade pengar i nya små nnystartade företag. Att tvinga investeraren att binda sin investering i fem år har inte varit någon framgångshistoria.
De föreslagna åtgärderna motverkar att svenska framgångsrika svenska entreprenörer hamnar i ”dödens dal” efter en tidig såddfinansiering på grund av att det inte funnits riskvilligt kapital under introduktionen på marknaden.
Sverige har exceptionellt hård beskattning av företagande och en förhållandevis låg andel företagare. Det finns gott om upplevda affärsmöjligheter för att det ska leda till ett högt nyföretagande i Sverige. Ändå är rädslan för att misslyckas med sitt företagande stor. Man har
för mycket att riskera ekonomiskt. Entreprenören avstår från att starta eget om man inte snabbt får ekonomin att gå ihop. Initialt behövs riskkapital. Behovet av riskkapital är större i ett land med höga skatter jämfört med ett land med låga skatter.
Det var Gösta Bohman som införde kraftigt skattesubventionerat pensionssparande. 1978 införde Gösta Bohman som minister ett skattesparande i skattefonder. Varje sparad krona var avdragsgill till 30 procent mot inkomstskatten. Dessutom var avkastningen skattefri under den tid man sparade i ytterligare fem år. Mellan åren 1979 till 1982 ökade antalet fondsparare från 75 500 till 425 000. Pengarna som investerades gick till bolagen på börsen. Med ungefär samma system kan riskvilligt kapital gå till mindre svenska bolag som vill växa genom småbolagsfonder.
Snabbväxande bolag som kan och vill expandera bör erbjuds möjligheten att sälja sina aktier genom en småbolagsfond. Reglerna och kraven på de mindre listorna är i dag nästan identiskt likt de börsnoterade bolagens. Kostnader och regelverk är dessutom lika omfattande. Att lista ett bolag är en stor tröskel för mindre bolag. Det behövs en ”secondery market”.
I England har man framgångsrikt prövat att utnyttja entreprenörer som varit framgångsrika
och sålt sin verksamhet, i nya verksamheter genom skattesubvention. I stället för att ta ut en vd- eller vice vd-lön i det nystartade bolaget kan personen få ett skatteavdrag som kompensation som skulle motsvarat en del av den lön som han/hon annars skulle tagit ut.
Bolaget tillförs kompetens och dräneras inte på pengar och därmed likviditet. Gör vd:s fiktiva lön till avdragsgill i den egna deklarationen.
Om avdragsgill vd-lön, ny företagsform och skattesubventionerat sparande i småbolagsfonder införs kommer mellan 30 000 till 60 000 nya företagare våga ta steget till eget. Då kommer fler mindre företag våga anställa fler personer utan dramatiska ingrepp i lagstiftningen om arbetsrätt. Privatpersoner står i dag för det mesta av riskkapitalet för små nystartade bolag.
Detta kapital är redan från början hårt beskattat. Det finns goda skäl att underlätta för små svenska företag att växa då det i dag inte existerar ett riskkapital värt namnet för små företag.
Jan Rejdnell
serieentreprenör och liberal debattör, har tidigare startat nyföretagarcentra i landet och drivit Sveriges största finansmässa, tidigare kursledare vid vd- och styrelseutbildningar